Betningen av ryps och rapsfrö fick undantagslov för bekämpning av jordloppor våren 2024
Säkerhets- och kemikalieverket Tukes har den 19 december 2023 beviljat undantagslov för användningen av Buteo Start FS 480-preparat vid industriell betning av ryps- och rapsutsäde samt sockerbetsfrö under våren 2023.
Undantagslov för användningen av Buteo Star FS 480-preparat ansöktes för att att trygga fortsatt odling av inhemska oljeväxter och därmed upprätthålla underhållssäkerheten, eftersom oljeväxter är underproducerade i hela EU-området.
”Undantagslov för Buteo Start FS-480 -preparatet är nyckeln för att säkerställa en stadig och framgångsrik groning av våroljeväxter. Lantbrukarnas erfarenheter av att använda produkten har varit positiva och därför hoppas vi att beslutet om betning uppmuntrar odlare att odla våroljeväxter”, säger Mikko Kaase, utvecklingsexpert på Apetit Kasvilöljy Oy.
På grund av sin tillväxtrytm utsätts våroljeväxter för större skadedjurstryck än höstoljeväxter. I början av växtperioden kan jordloppor orsaka betydande skador i växtbeståndet. Det mest effektiva och säkraste sättet att skydda sig mot loppskadedjur är att sylta fröna. Framgångsrik betning hjälper växten att överleva den kritiska tillväxtfasen. Betning minskar skadedjurstrycket avsevärt och samtidigt minskar behovet av pyretroidbesprutningar.
Buteo Start FS 480 är ett bekant betningsmedel för odlare eftersom preparatet använts för betning av utsäde med hjälp av undantagslov även under tidigare år. Preparatets effektiva substans är flupyridifuron.
Odling av inhemsk ryps och raps har mångsidiga fördelar
Odling av ryps och raps är värdefulla för manga gårdar för en mångsidig växtföljd: de har ett betydande värde före planteringen och de bibehåller också jordens tillväxttillstånd och avbryter den ökade risken för sjukdomar i odlingscykeln. Oljeväxter kan odlas på nästan alla odlingsområden för spannmål och det finns en stabil efterfrågan på grödan. Raps och raps kräver inte heller separata maskiner och därför är de också lätta att inkludera i växtföljden. Dessutom ökar de riskspridningen då lönsamheten för olika växter varierar från år till år.
Men fördelarna med att odla våroljeväxter är inte begränsade till jordbruk och industri, de stödjer också den biologiska mångfalden, pollinatörer gynnas och landskapet blir mer mångsidigt. Det söks också ständigt efter nya sätt att producera mer och mer miljövänlig mat och i framtiden kan inhemsk oljeväxtproduktion komma att spela en stor roll i detta.
Den finska industrin behöver inhemsk ryps och raps, samt skickliga bönder som producerar grödan. För närvarande är det odlade området med ryps och raps inte tillräckligt för att möta efterfrågan från den inhemska industrin. Minskningen av odlingen av våroljeväxter försvagar ytterligare oljeväxternas självförsörjning i Finland och ökar behovet av import.
Ryps och raps har därför en betydande inverkan på självförsörjningen och försörjningstryggheten. Frågans betydelse har uppmärksammats inom branschen och därför fick dispensansökan brett stöd av producentorganisationerna Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK ry och Svenska lantbruksproduternas Centralförbund SLC r.f. såsom livsmedels- och foderindustrins aktörer och myndigheter med ansvar för försörjningstrygghet.
Jaa
Facebook
LinkedIn
Sähköposti
Liittyvät artikkelit
Tavoitteena voitto Vårrapsmästaren 2026 -kilpailussa
Apetit Kasviöljy Oy ja Viljelijän Berner osallistuvat ensimmäistä kertaa Ruotsissa järjestettävään Vårrapsmästaren 2026 -kevätrapsikilpailuun. Suomea edustaa asiantuntijoista ja viljelijöistä koottu joukkue: Rapsilainen. Viime vuoden lopussa ruotsalainen öljykasvikollegamme Albin Gunnarson soitti Viljelijän Bernerille: ”Ruotsissa järjestetään ensimmäistä kertaa kevätrapsikilpailu Vårrapsmästaren kasvukaudella 2026, lähdemmekö mukaan kilpailemaan suomalaisella joukkueella?” Vastaus oli selvä. Kevätöljykasvien saralla meillä suomalaisilla voisi olla hienoinen etulyöntiasema parhaisiin viljelykäytäntöihin verrattuna Ruotsin perinteisesti syysöljykasvipainotteiseen viljelyyn. ”Otimme Viljelijän Bernerillä haasteen vastaan pitkäaikaisen yhteistyökumppanimme Apetit Kasviöljy Oy:n kanssa ja lähdimme kokoamaan viljelijöistä koostuvaa suomalaista joukkuetta nimeltä Rapsilainen”, kertoo joukkuetta luotsaava Viljelijän Bernerin Mika Hyövelä. Asiantuntemus punnitaan omilla viljelyvalinnoilla Vårrapsmästaren-kilpailu toteutetaan käytännössä virallisena ruutukokeena Örebron lähettyvillä. Jotta joukkueiden osaaminen saadaan mitattua luotettavasti, peruspuitteet, kuten maanmuokkaus, kylvötekniikka ja tarkka kylvöajankohta, ovat kaikille osallistujille samat. Varsinainen kilpailu käydään joukkueiden tekemillä taktisilla viljelyvalinnoilla. Kukin joukkue on saanut vapaasti valita kilpailuruutujensa rapsilajikkeen sekä siemenmäärän. Tämän lisäksi joukkueet vastaavat täysin oman koealansa lannoitusstrategiasta ja kasvinsuojeluohjelmasta läpi kasvukauden. Kilpailun sääntöjen mukaisesti käytössä on vain Ruotsissa hyväksyttyjä kasvinsuojeluaineita. Voiton ratkaisee sato ja laatu Kilpailu täyttyi nopeasti osallistujista: mukana on yhteensä 26 joukkuetta, kolmesta eri maasta eli Ruotsista, Norjasta ja Suomesta. Kilpailun voittajaksi kruunataan joukkue, joka onnistuu tuottamaan hehtaaria kohden laskettuna suurimman öljysadon (kg/ha). Vaikka voiton ratkaisee absoluuttinen sato, kilpailussa seurataan myös toimenpiteiden taloudellista kannattavuutta, ja tuloksista tehdään jälkikäteen erillinen nettotuotto- ja kustannuslaskelma. Ajankohtaista koekentältä: Taimet kasvussa, mutta rikkakasvipaine on kova Kevätrapsin taimet ovat lähteneet hyvin kasvuun Fröbergan koekentällä, eivätkä viime viikon alun yöpakkaset onneksi juurikaan vaikuttaneet taimettumiseen. Joukkueiden käyttämät kylvömäärät vaihtelivat 105 ja 207 itävän siemenen välillä neliömetriä kohden, keskiarvon ollessa 149 siementä. Viikonlopun kevyet sateet auttoivat alkuun, tälle viikolle ennustettu epävakaisempi ja sateinen sää lupaa erinomaista jatkoa kasvulle. Tuhohyönteistilanne on koekentällä toistaiseksi erittäin rauhallinen. Kelta-ansoista on löytynyt vasta muutamia kärsäkkäitä ja yksittäisiä rapsikuoriaisia. Sen sijaan rikkakasvien osalta tilanne on haastavampi. Pellolla on runsaasti muun muassa pillikettä, pihatatarta ja emäkkiä. Erityisen kova paine on jauhosavikasta, jota kasvaa tällä hetkellä neliömetrillä jopa enemmän kuin itse rapsia. Joukkueemme etenemistä ja kilpailun kulkua tullaan seuraamaan pitkin kasvukautta muun muassa Viljelijän Bernerin ja Apetitin kanavissa.
Målet siktat på seger i Vårrapsmästaren 2026 -tävlingen
Apetit Kasviöljy Oy och Viljelijän Berner deltar i Vårrapsmästaren 2026 -tävlingen som arrangeras i Sverige. Finland representeras av ett lag bestående av experter och odlare. I slutet av förra året ringde vår svenska oljeväxtkollega Albin Gunnarson till Viljelijän Berner: "I Sverige ordnas för första gången vårrapstävlingen Vårrapsmästaren under växtsäsongen 2026, vill ni vara med och tävla med ett finskt lag?" Svaret var självklart. Inom våroljeväxter kan vi finländare ha ett litet övertag när det gäller de bästa odlingsmetoderna, jämfört med Sveriges traditionellt höstoljeväxtdominerade odling. "Vi på Viljelijän Berner antog utmaningen tillsammans med vår långvariga samarbetspartner Apetit Kasviöljy Oy och började sätta ihop ett finskt lag bestående av odlare och experter under namnet Rapsilainen", berättar Mika Hyövelä från Viljelijän Berner som leder laget. Expertisen prövas genom egna odlingsval Vårrapsmästaren-tävlingen genomförs i praktiken som ett officiellt rutförsök i närheten av Örebro. För att lagens kunnande ska kunna mätas tillförlitligt är grundförutsättningarna, såsom jordbearbetning, såningsteknik och exakt såningstidpunkt, desamma för alla deltagare. Själva tävlingen avgörs genom lagens taktiska odlingsval. Varje lag har fritt fått välja rapssort och utsädesmängd för sina tävlingsrutor. Utöver detta ansvarar lagen helt för sin egen provytas gödslingsstrategi och växtskyddsprogram under hela växtsäsongen. Enligt tävlingsreglerna får endast växtskyddsmedel som är godkända i Sverige användas. Vinsten avgörs av skörd och kvalitet Tävlingen fylldes snabbt av deltagare. Totalt deltar 26 lag från tre olika länder, det vill säga Sverige, Norge och Finland. Det lag som lyckas producera den största oljeskörden (kg/ha) per hektar koras till vinnare. Även om vinsten avgörs av den absoluta skörden, följer man i tävlingen också åtgärdernas ekonomiska lönsamhet, och i efterhand görs en separat kalkyl över nettoavkastning och kostnader. Aktuellt från försöksfältet: Plantorna växer, men ogrästrycket är hårt Vårrapsplantorna har kommit i gång bra med tillväxten på försöksfältet i Fröberga, och nattfrosterna i början av förra veckan påverkade lyckligtvis knappt uppkomsten. De utsädesmängder som lagen använt varierade mellan 105 och 207 grobara frön per kvadratmeter, med ett genomsnitt på 149 frön. Helgens lätta regn hjälpte till i början, och det mer instabila och regniga vädret som förutspås för denna vecka lovar en utmärkt fortsättning på tillväxten. Situationen med skadeinsekter är än så länge mycket lugn på försöksfältet. I insektfällorna har det hittills bara hittats några få vivlar och enstaka rapsbaggar. Däremot är situationen mer utmanande när det gäller ogräs. På fältet finns det gott om bland annat dån, trampört och jordrök. Ett särskilt hårt tryck kommer från svinmålla, som för närvarande växer med fler plantor per kvadratmeter än själva rapsen. Vårt lags framfart och tävlingens förlopp kommer att följas under hela växtsäsongen i bland annat Viljelijän Berners och Apetits kanaler.
Kevätöljykasvien kokonaisala nousemassa viime vuodesta
VYR:n kylvöaikomuskyselyn mukaan kevätöljykasvien kokonaisala olisi nousemassa viime vuodesta. Kevätrypsillä viljelyala olisi säilymässä viime vuoden tasolla. Edellisen satokauden kevätöljykasvien satotasoissa oli runsaasti vaihtelua. Merkittävin vaikuttaja satotasoihin oli heinäkuulle osunut hellejakso. Kevätrapsilta mitattiin ennätyksellisiä öljypitoisuuksia. VYR:n kylvöaikomuskyselyn mukaan kevätrypsin kylvöala säilyisi vuoden 2025 tasolla ja kevätrapsin ala nousisi 20 prosenttia. Luonnonvarakeskuksen satotilaston mukaan rypsin ja rapsin yhteissato vuonna 2025 olisi ollut suurin sitten vuoden 2018. Vuonna 2025 heinäkuun pitkä hellejakso osui öljykasvien osalta kriittisimmälle hetkelle: kukinta jäi vaillinaiseksi niin rypseillä kuin rapseilla, mikä näkyi myös satotasoissa. Apetitin kasviöljypuristamolle toimitettujen kuormien keskiarvolaatujen perusteella siementen laatu oli kuitenkin keskimääräinen tai hyvä. Kevätrapsilla ennätyksellisiä öljypitoisuuksia ”Vaikka kevätöljykasveilla täysi satopotentiaali jäi viime vuonna saavuttamatta, useat viljelijät toimittivat tavaraa, jonka laatu oli kirkkaasti yli keskiarvojen ja laatulisät korottivat perushintaa jopa 70 € tonnia kohden”, kertoo Apetit Kasviöljyn kehityspäällikkö Mikko Kaase. Laatulisään vaikuttaa siemenen öljypitoisuus, seulonta ja PRA-arvo. Etenkin kevätrapsin öljypitoisuuksissa nähtiin poikkeuksellisia onnistumisia. Kevätrapsien öljypitoisuus on tyypillisesti 40–44 %. Esimerkiksi Johan Örnmarkin viljelemän uutuuskevätrapsi-Selman öljypitoisuus oli tänä syksynä huikeat 47,2 %. Satotaso Örnmarkin pelloilla oli 2800 kiloa hehtaarilta. ”Siementen laatu oli miellyttävä yllätys. Öljypitoisuuden lisäksi muutkin laatutekijät olivat kohdallaan”, Johan Örnmark kertoo. Yhtä yksittäistä tekijää laadukkaalle ja onnistuneelle sadolle hän ei osaa määritellä. Örnmark on viljellyt tilallaan Tenholan Raaseporissa kevätrapsia vuodesta 2003 alkaen. Viljelyyn on valikoitunut rapsi paremman satoisuuden vuoksi. Pidempi kasvuaika lisää toki myös riskiä, kun puinti menee myöhempään syyskesällä. Örnmark toteaakin, että välillä on tullut epäonnistumisia ja toisaalta toisinaan menee nappiin kuten viime vuonna. ”Moni asia loksahti kohdalleen. Kylvin melko aikaisin, kasvusto muodostui tasaiseksi, pahin helle ei häirinnyt kukintaa ja vettä tuli tarpeeksi. Ruiskutukset onnistuivat, eivätkä rikkakasvit olleet riesana”, Örnmark toteaa. Hän myös varautui ennakkoon varoitettuun pahkahomeriskiin ruiskutuksin. Kylvölannoituksena käytettiin normaalimäärä moniravinteista lannoitetta. Kylvölannoituksen lisäksi kasvustoon ruiskutettiin vielä hivenravinteita varmistamaan, ettei niistä tule puutetta. Viljellyn pellon ph-arvo oli myös melko korkea, lähes 7. ”Siemenen laatuun voi vaikuttaa itse nimenomaan oikea-aikaisilla kasvinsuojelutoimilla, monipuolisella ja riittävällä lannoituksella sekä pahkahomeen torjunnalla. Lisäksi valitulla lajikkeella on erilaisia ominaisuuksia, jotka vaikuttavat lopputulokseen”, Kaase kertoo.
